Finner jag mig plötsligt läsandes.

Organisk syntes. Acetylering. Tunnskiktskromatografi. Eluent. Lösningsmed. Eqvivalenter. Funktionella grupper.

8 rader text i vänsterspalten i vetenskaplig tidskrift beskrivandes en "väldigt enkel" process tar 2 dagar i anspråk.

"reed-a the instructins-a ja. very simpel.yes"

Knagglig engelska försvårar instruktioner. Tänka själv.

Hjärnan kokar...

Vi var på trevligt fika hos Anna o Loke i Söndags...

Jul och vår representerade i samma bild...

Jag har haft i uppgift från Livsstilskursen att utföra en middag enligt konceptet

"Halvåtta hos mig" , ni vet programmet från fyran...

Hur vi ville lägga upp det hela var valfritt och såhär löste jag uppgiften:

Middagen blev en middag med ett tema; Dåtid, Brytpunkt och Nutid. Temat kom jag på efter jag tillslut spikat menyn, eller ja det flöt ihop lite.

Det första jag gjorde var att besluta vilka jag skulle bjuda och till slut valde jag min äldsta bästa vän och hennes son som hjälper och ställer upp mycket för mig och Leo.

Och så var det jag och Leo, så därför måste jag försöka komponera en meny som var hyfsat barnvänlig.

Det jag först kom på att jag skulle bjuda på var en enkel och god fiskgratäng som jag blev bjuden på förra veckan. Det passade in i min nyvunna förtjusning i egengjord potatismos. Ett tydligt tecken på min förändrade smak nämligen, jag har alltid förut varit grymt förtjust i pulvermos, men inte längre. Sen lät jag Leo välja efterrätt och då ville han ha färdigköpt kladdkaka (Frödinge) och då tänkte jag först göra en egen, men han ville bestämt ha den färdigköpta.

Då dök temat upp för min middag då han prompt ville ha den färdigköpta och jag visste vad förrätten skulle bli.

Förrätten blev då Morot, Apelsin och Ingefärssoppa.

Och menyn blev då:

• Förrätt- Brytpunkt,
  Morot, Apelsin och Ingefärssoppa.
  

Soppan är symbolen för tiden före och efter mina viktoperationer då jag var tvungen att leva på flytande föda under flera veckor. Att göra en viktoperation är som att rent konkret faktiskt födas pånytt eftersom direkt efter op får du inte äta något...sen får du i dig lite vatten och för att sedan försiktigt kanske bröva med lite mjölk, fil och yoghurt. Funkar det går du vidare med soppor av olika slag. Kroppen börjar vänja sig vid föda och är sen redo för lite motstånd! Då övergår man till puréstadiet en tid, man känner av och ser hur magen och kroppen reagerar på det man stoppar i sig. Man lär sig känna av det som man mår bra av och det som gör att man mår dåligt. Till slut har kroppen vant sig hyfsat med föda igen och man är redo för vanlig mat. Man har nått en brytpunkt och kommer ut på andra sidan med helt andra förutsättningar.

• Huvudrätt- Nutid
  Fiskgratäng på spenatbädd med ostsås och potatispuré
  

Fiskgratängen symboliserar att jag numer går mer och mer mot ett intresse att laga maten själv så mycket från grunden som möjligt och min ändrade smak, som det där med potatismosen jag nämnde i inledningen. Jag gjorde även såsen själv! Jag ratade tom ett recept jag hittade på nätet för att det stod att man skulle använda Hollandaise gjord från påse! Denna rätten symboliserar men nyfunna glädje över att laga egen mat helt enkelt. Jag inser att jag kan, bara jag har orken och tiden...

 

• Efterrätt- Dåtid,
  Kladdkaka med vispgrädde, chokladsås och kolasås.
  

Den färdigköpta kladdkakan fick symbolisera tiden då jag bara köpte färdigmat eller på sin höjd halvfabrikat. Det alldeles för mycket fick symboliseras av att servera både grädde, chokladsås och kolasås. Allt var förmycket i dåtiden innan operationen. En tid som inte kan komma tillbaka pga av det fysiska hinder som operationerna faktiskt ger mig.

Förrätt och varmrätt serverades i köket vid fint dukat bord med vit duk och riktigt porslin, symboliskt för brytpunkten och nutid.

Efterrätten serverades i vardagsrummet vid soffan på papperstallrikar och vi åt med plastskedar. Även det symbol för dåtiden att jag åt på papperstallrikar för att jag i perioder inte orkade diska...

Jag kan äta det mesta, men i små mängder och så fort det blir för mycket känner jag av det och jag kan sluta äta och det där "suget" är liksom borta...

Precis just det som jag ville uppnå med operationen.

Det känns stort och mycket bra....

Mina gäster var mycket nöjda och jag fick betyget 8+8+10=26 poäng!! ;-)

Själv känner jag mig mycket nöjd med hur den här uppgiften. Från idé till faktiskt utförande...

Bilder från kvällen...

Nu har jag verkligen igång och det känns både bra och skrämmande.

Igår gick musikevenemanget av stapeln i kyrkan som jag åtagit mig att vara medarrangör till, blev riktigt lyckat med lite lagom blandning av musik och poesiläsning.

En sån fanatastiskt duktig kille som spelade piano hade med sig en kompis som läste en dikt som pianisten sen improviserade fram lite musik till, det vart sådär rysarbra. Är så impad av folk som får till det sådär...

Nähå, nu är det dags för organ kemi med reaktionsfromler och riktigt lab-slabbande! Shit! På måndag ska jag utföra en "test" syntes för en av doktoranderna som är en perfektionist...det går nog bra...tror jag...kanske inte ...eller jo.

Ok...det är mycket nu iaf. Från 0-100 på 3 sekunder känns det som....

Än så länge trivs jag ypperligt. Den här första nyfikna fasen när man tar reda på fakta, letar, planerar osv...

Sen när jag ska visa om begripit något, redovisa och få ihop nåt resultat. Det fasar jag för... Jag blockerar mig själv.

Idag lekte jag student på riktigt och satt med på föreläsning i kemometri som jag har fått lov till för att friska upp minnet lite. Jag känner igen termerna det gör jag, men jag känner mig så begränsad i min förmåga att kunna saker och verkligen begripa.

Fast å andra sidan...kanske är jag åter igen för sträng mot mig själv. Det är ju trots allt 17 år sen jag gick den kursen och det var ju inte helt grekiska att räkna matrisalgebra ...

Jag har även införskaffat rekomenderade artiklar, dock ej läst dem...

Handledare 1 är bortrest till Februari...

Handledare 2 är bortrest till nästa vecka...

Handledare 3 ska jag för första gången träffa imorgon. Hon jobbar på Naturhistoriska riksmuséet, och så ska vi titta på växthuset vid Botaniska instutionen där Hoya växer. Hoya, eller porslinsblommor, är den växt som jag skall analysera växtsaften på.

Jag tror att syftet är att kunna analysera diverse parametrar på ett enkelt sätt och med diverse kemometriska beräkningar och databehandling finna samband hur deras släktskap hänger ihop, alltså kategorisera dem...

Jag hoppas jag är på rätt spår att uppfatta min uppgift... :-/

Men än så länge känns det bra, bra, bra!

...som vanligt.

Imponerande...

WOW otroligt!

Du är så inspirerande och motiverande..

Bra kämpat...du är otrolig.

KÄMPA

Kämpa

kämpa

kämpa....

Hur kan det vara bra kämpat när det känns som om man inte gör något speciellt?

Jag blir inte riktigt klok på det här...

Och det är väl visserligen bra att det inte känns jobbigt, men det är ändå lite skrämmande att jag går ner så pass mycket när jag vet vad jag äter...alltså inför framtiden.

Och jag hänger nog inte riktigt med eftersom jag ju är så pass stor fortfarande så ser jag fortfarande det stora, men visst känner jag på mina kläder att jag druknar i dem... en modeintresserad värsta mardröm antar jag... men säckiga, flygande kläder är det snyggaste jag vet på alla kroppsformer för det symboliserar FRIHET och avsaknad av stramande för små plagg.

Och så har det ju att göra med det där att jag aldrig blir nöjd... 

Jag känner mig nöjd med jullovet. Mycket nöjd. Fast ändå inte för det är bara att acceptera att jag lider av "kommer-aldrig-bli-nöjd" syndromet. För jag blickar för mycket utåt, jag anstränger mig så mycket för att inte göra det, men gör det ändå hela tiden.

Men jag är ändå nöjd eftersom jag lyckats mer ofta än sällan att inte göra det. Och det accepterar jag som godkänt...

Vad har hänt sen sist då? Vi var på konsert i Mariehällskyrkan där det var avskedskonsert för Musikern/Körledaren Johan Edholm där jag även var med i kören som var huvudattraktionen, ja åtminstone om man skall tro programbladet där det stod "Allsångskören med förstärkning"... det är ju fint när Allsångskören var 5 individer stark med spruckna stämmor på olika nivåer och förstärkningen var 12-15 stycken individer med notläsarkunniga rena och klangfulla stämmor... men det är Johan som körledare det! Sorgligt att han slutar, men det är så kul att få ha varit med i hans kör.

Sen har vi varit på bio, åkt pulka och jag har byggt en snögubbe! Pulkåkandet stod Leo för.

Tog mig till universitet igen och har tillgång till bibliotekens databaser nu så jag har kunnat leta upp de första rekomenderade artiklarna inför min kommande uppgift, nu ska jag bara läsa dem också. Men känner ändå att jag ligger bra till i tid.

Imorgon så har Leo studiedag, så på Tisdag först börjar allvaret på riktigt...

Nå, nu kanske det för all del verkligen är så att det inte var den smartaste av idéer att besöka universitetsbiblioteken på trettondagsafton som ju trots allt är en afton och en dag före röd dag...men jag tycker ju att jag borde ha fått mitt ärende utfört när jag faktiskt kollat upp öppetiderna på nätet innan jag gav mig iväg...men så blev icke fallet.

Det blev lite promenerande fram och tillbaka och nu vet jag vart jag ska ta vägen iaf...

Sen begav vi oss till Gallerian för ett besök på BR leksaker. Leo hade en massa presentkort att handla för...det blev *surprise* LEGO för alltihop.

Och så fikade vi och sen bar det av hemåt...

Jag kan fortfarande inte komma åt de databaser jag behöver för att komma åt artiklar, men än är det väl för tidigt att gripas av panik...

Student är jag from 17/1 med beviljade studiemedel, så nånting ska jag väl lyckas knåpa ihop...

Ska studera uppgiftsbeskrivningen ordentligt så jag till fullo förstår uppdraget.

Sen kan jag be om länkarna jag skulle få, men ännu inte fått...

Det löser sig....

Vi måste snarast vända på dygnet igen...idag vaknade både Leo och jag 10:30! Men vi har ju jullov fortfarande så än är det tillåtet, men får försöka med nån mjuklandning resten av veckan...

Dagens utmaning blir att ta sig till Ljunglöwska slottet tror jag....

Ett halvt löfte i alla fall...

Nyårshelgen har erbjudit dyr champagne (fast framförallt väldigt god), exklusiva ostar och hummer så jag har nog fyllt min glamourkvot för det här året redan nu... ;-)

Eller det skulle ju vara trevligt att få till en sån där lyxbrunch som jag var på med två coola donnor för evigheter sen...nån gång under året iaf? ;-)

Fast nu är det hög tid för mig att ta på mig forskarblick, labrock och nåt smart fundersamt ansiktsuttryck så att det åtminstone ser ut som om jag vet att jag har en aning om vad jag sysslar med... Snacka om utmaning!