Direktlänk till inlägg 25 augusti 2013
Och dagen är bra.
Solskenspromenad med glassfika.
Lagar mat som blir lyckad så jag pöser över och strålar inifrån och ut för det är äkta lycka att lyckas.
Pang.
Som från ingenstans kommer det och slår mig med en knytnäve i magen.
Tårar.
Klump och svårt att andas; Vill bara gestalta "Skriet".
Den stora meningslösheteninfinner sig.
Och försvinner lika fort.
Men vad händer den dagen den behagar dröja sig kvar?
Vill jag inte veta, men oroas ändå...
Skriva sig fri, skriva sig hel...
Kommer det räcka?
Just nu gör det det...
Just nu.
Vilket bättre sätt att starta det nya året genom att avsluta något gammalt och avdankat? Tack och hej! ...
Då Jag försöker ta mig framåt men försvinner i mängden, blir undanskuffad. Når aldrig fram... Men blicken är fokus. Nu Jag har vänt om. Försöker tränga mig förbi och bort, blir bortmotad. Vet inte vart jag ska ? Och blicken är tom. ...
Prinsen bad om att få cykla till Vällingby redan på lördagkvällen. "Jag kan ju cykla så får jag en liten cykeltur!" Vilket stärkande argument för en som uppmanar till all sorts aktivitet. Jag nappade ju självklart på idén... På söndagsmorgonen vakn...
Du är så totalt jävla pantad din vidriga ursäkt till mänsklig livsform. Fatta att dina vidriga tankar lyser igenom och förgiftar allt som är normalt och lugnande... Du är rakt igenom totalt rutten. Försök acceptera det så kan alla andra gå vid...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | ||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
24 |
25 | |||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|