Nu har jag verkligen igång och det känns både bra och skrämmande.

Igår gick musikevenemanget av stapeln i kyrkan som jag åtagit mig att vara medarrangör till, blev riktigt lyckat med lite lagom blandning av musik och poesiläsning.

En sån fanatastiskt duktig kille som spelade piano hade med sig en kompis som läste en dikt som pianisten sen improviserade fram lite musik till, det vart sådär rysarbra. Är så impad av folk som får till det sådär...

Nähå, nu är det dags för organ kemi med reaktionsfromler och riktigt lab-slabbande! Shit! På måndag ska jag utföra en "test" syntes för en av doktoranderna som är en perfektionist...det går nog bra...tror jag...kanske inte ...eller jo.

Ok...det är mycket nu iaf. Från 0-100 på 3 sekunder känns det som....