Fan vad svårt det är att vara en person som ständigt och jämt måste måla upp bilder i huvudet hur minsta lilla situation skall utfalla... ha förväntningar på hur saker och ting ska te sig...

Jag är medveten (som vanligt) om mitt ologiska förhållningssätt till tillvaron men måste ändå kämpa varenda jävla sekund med att försöka släppa och låta saker och ting hända...

Jag har blivit riktigt bra på att lyckas faktiskt, ett knep är ju att skippa planera olika saker allt för lång tid innan. Kruxet med det är ju att lära sig att det definitivt inte kan bli som man tänkt sig vad gäller sällskap eftersom det kan ju redan vara uppbokat. Det är hyfsat lätt att ta eftersom det ju trots allt var ett spontaninfall. Fast nog hinner jag allt måla upp en bild av hur det skulle kunna bli och såklart falla ner i ett mörkt hål även om det är rätt lätt att kravla sig upp drifrån då...

I går på loppisen blev det ju definitivt inte som jag tänkt mig; Jag låg och vred mig i magplågor i mosters lägenhet istället för att sitta nere på gatan och en strid ström av människor jag kände skulle glida förbi..och prata med nya människor och såklart umgås med mostrarna.

Såklart vet jag att magvärken påverkar humöret enormt. Just igår var jag så jävla less på den här värken och var påväg till akuten flera gånger i tanken för att få det åtgärdat på stört, trots att jag ju nu har bara 2 veckor tills det kommer bli gjort...

Tur att jag tar en massa bilder dock. Då blev jag påmind om att det ju faktiskt också var en fin dag på många sätt!

Leo sålde ju en hel del och det gick myket bättre för honom än för mostrarna...

Han fick gå runt och fynda lite...

Jag fick ju visst umgås med mostrarna och ena mostern åt vi ju tom middag med på pizzeria och l

Leo fick en finfin barnpizza....

Och jag hittade ju utstyrsel hos moster där jag inser att jag måste bli Disco-queen! (Eller hade inte 20-talets Charleston-folk liknande peruker/frisyrer?)

Så. Det vart ju bra...trots allt!

Leo säljer för fullt...

Gick lite sämre för moster...och solsting fick hon nästan också!

Och visst måste jag bli Disco-Queen?? ;-)

 

Mamma Muu

28 maj 2012 15:39

Ja! Du måste bli discoqueen! Och har ni några dinosaurier/ninjor eller så kvar så vet jag en som kan vara intresserad av lite eftersläntsshopping. :)

 

Maria

30 maj 2012 08:11

Dinosar har vi nog en hel hög fortfarande...Ni får komma och rota i lådorna! :-)

 

Anna

30 maj 2012 09:49

Men vilken supertuff huvudutstyrsel! Kanoncool!

http://annzah.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilket bättre sätt att starta det nya året genom att avsluta något gammalt och avdankat? Tack och hej!     ...

Då Jag försöker ta mig framåt men försvinner i mängden, blir undanskuffad. Når aldrig fram... Men blicken är fokus. Nu Jag har vänt om. Försöker tränga mig förbi och bort, blir bortmotad. Vet inte vart jag ska ? Och blicken är tom. ...

Prinsen bad om att få cykla till Vällingby redan på lördagkvällen. "Jag kan ju cykla så får jag en liten cykeltur!" Vilket stärkande argument för en som uppmanar till all sorts aktivitet. Jag nappade ju självklart på idén... På söndagsmorgonen vakn...

Varför?

Du är så totalt jävla pantad din vidriga ursäkt till mänsklig livsform. Fatta att dina vidriga tankar lyser igenom och förgiftar allt som är normalt och lugnande... Du är rakt igenom totalt rutten. Försök acceptera det så kan alla andra gå vid...