Vilken energikick jag fått idag.

Att jag aldrig lär mig att feedback och konstruktiv kritik faktiskt är något positivt och inte av ondo. Fast...när jag tänker till lite så är ju faktiskt målet med det här examensarbetet just det... att lära mig det. Inte att briljera akademiskt, utan just DET att bli mottaglig för kritiken. Det är ju faktiskt det jag har satt upp som mål för mig själv: Att ta kritiken och avsluta.

Jag fick kritiken att " väldigt mycket är väldigt bra skrivet" och sen att det var lite rörigt och osammanhängande på vissa ställen och det visste jag ju och kände själv och det kan förbättras.

Och sen fick jag höra "Ja då förstår jag varför det tagit sån tid, vad bra att all den datan finns redan, men då är det ju bara att summera det"

"Detta är definitivt ett uppsats material"

Kan inte riktigt förklara hur enormt skönt detta känns!

Sen är det ju jobbigt att inse det här personlighetsdraget jag har som verkar vara så jävla svårt att förändra:

Jag förringar mig själv å det grövsta och litar inte ett uns på min egen förmåga. Jag drar mig undan och låter alla andra komma före. Kan inte ta plats för "inte kan väl jag inte..."

Socialt har jag fungerat väl i gruppen, men inte på det arbetsrelaterade planet... jag vill inte störa och vill inte ställa onödiga frågor och just detta har resulterat i en miss som kunde avhjälpts ganska enkelt så hade jag haft lite klarare resultat vid en av undersökningarna.

Men nu vet jag hur äckligt svårt jag har för det fast jag verkligen förbättrat mig på den punkten enormt, så nån gång kanske det lossnar helt...

Sen måste jag faktiskt erkänna att jag faktiskt inser att när det gäller den organiska kemi biten så det faktum att det inte gick så bra helt enkelt beror på att jag faktiskt saknade kunskap och erfarenhet och att detta inte gör "mig" värdelös.

Nåväl, mycket jobb återstår tyvärr, men det SKA gå!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilket bättre sätt att starta det nya året genom att avsluta något gammalt och avdankat? Tack och hej!     ...

Då Jag försöker ta mig framåt men försvinner i mängden, blir undanskuffad. Når aldrig fram... Men blicken är fokus. Nu Jag har vänt om. Försöker tränga mig förbi och bort, blir bortmotad. Vet inte vart jag ska ? Och blicken är tom. ...

Prinsen bad om att få cykla till Vällingby redan på lördagkvällen. "Jag kan ju cykla så får jag en liten cykeltur!" Vilket stärkande argument för en som uppmanar till all sorts aktivitet. Jag nappade ju självklart på idén... På söndagsmorgonen vakn...

Varför?

Du är så totalt jävla pantad din vidriga ursäkt till mänsklig livsform. Fatta att dina vidriga tankar lyser igenom och förgiftar allt som är normalt och lugnande... Du är rakt igenom totalt rutten. Försök acceptera det så kan alla andra gå vid...