Intervju på måndag och möte på praktiken på tisdag...

Vi har katt i kanske upp till 8 veckor...

Linas matkasse med rabatt så billig matvecka...

(Uppskatta då människa....Uppskatta!!!!)

Man är sina tankar? Är det så?

Satan vad jobbigt i sånt fall...

I det desperata försöket att vara ärlig och bara mig själv känner jag mig som en större bluff än någonsin...

Hur släpper man det liksom?

Hur fan skakar man av sig det?

Stort som smått. Livsviktigt och totalt oväsentligt. På alla plan man kan tänka sig. ALLT.

Litet blir stort och stort rent ohanterbart....

Tills jag skriver.

Tills nån frågar...

Närå. Tack de e bara finfint...

IQ fiskmås.

Hej.