...och så inihelvete nervös. Inte dödsångest men komplikationsångest...

Stort jävla snitt...hopsydd därinuti....kommer inte läka...kommer se otroligt konstig ut överallt övrigt...tänk om mina ben ställer till det? 

Tänk om det inte går att fixa bråcket? Hur jävla ont kommer det göra? Kan man röra sig? Tänk om det liksom spricker? Går isär?

Infektion...Tänk om det blir som rosfebern?

 Och sen allt annat...det där som kallas livet...vad händer sen????

Vafaaan ska det bli av mig???????

Vill vara klar nu vill veta vill ha nåt bra att se fram emot (inga små guldkorn det har jag. Massor) Men nåt bestående nåt reellt och långtidsaktigt...

What?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilket bättre sätt att starta det nya året genom att avsluta något gammalt och avdankat? Tack och hej!     ...

Då Jag försöker ta mig framåt men försvinner i mängden, blir undanskuffad. Når aldrig fram... Men blicken är fokus. Nu Jag har vänt om. Försöker tränga mig förbi och bort, blir bortmotad. Vet inte vart jag ska ? Och blicken är tom. ...

Prinsen bad om att få cykla till Vällingby redan på lördagkvällen. "Jag kan ju cykla så får jag en liten cykeltur!" Vilket stärkande argument för en som uppmanar till all sorts aktivitet. Jag nappade ju självklart på idén... På söndagsmorgonen vakn...

Varför?

Du är så totalt jävla pantad din vidriga ursäkt till mänsklig livsform. Fatta att dina vidriga tankar lyser igenom och förgiftar allt som är normalt och lugnande... Du är rakt igenom totalt rutten. Försök acceptera det så kan alla andra gå vid...