Men varandes den väldigt skeptiska person som jag är så vågar jag inte riktigt tro på det ännu...

Men...

Det är på gång!

Jag har redan åttagit mig "arbetsuppgifter". Jag ska plocka blommor som skall pressas för att sedan bevaras i arkiv. Betungande? Inte så mycket va...

Annars då?

Jag vaknar lycklig och lyckas på nåt sätt hamna i det där nattsvarta hålet vareviga kväll hur jävla bra det än varit på dagen.

Det är liksom rätt tröttsamt att vara så fasligt pendlande humörsmässigt. :-(

Det gör ont

att inte få en riktig chans...

Det gör det.

Verkligen...

Det gör ont

att inte duga...

Det gör det.

Verkligen...

Det gör ont

att inte FÖRSTÅ varför?

Det gör det.

Verkligen...