Ibland är det ju bra att företa sig aktiviteter för att verkligen komma på vad man INTE vill. Så jag gick på fikadejt som på papper sa att det vore ett perfekt parti. Men nä.

Eftersom jag ju faktiskt tror starkt på slumpen och tillfälligheter (definitivt inte ödet för det innebär förutbestämt och det går ju inte..) och inte att förglömma rätt plats vid rätt tillfälle. Plötsligt händer det.

Leo är hos faderskapet. Har väl gått sådär. Ringde och var ledsen igårkväll och hade hemlängtan. Gladare idag när syster kom tillbaka men vill fortfarande komma hem så då får han väl det. Han skall åka tåg själv hem! Lite pirrigt, men jag är övertygad om att det går bra. Han har ju mobil och slutstationen är ju stockholm så det ska ju inte vara några problem, och så möter jag på plattformen...

Jag hade lite "egen" tid igår och gick på bio. Själv. Det blir enklast så när man har så svårt att ta ett nej som jag har. Avundas alla som inte har det. Verkligen...

Och självklart är det ju lättare för mig när jag har mycket omkring mig, då är det ju mer "naturligt" men när det är rätt stilla i livet blir små saker lätt stora. Så försöker jag se på det...

Men nu har jag lite projekt att ta tag i. Så snart är den lysande framtiden här igen. Snart...