Ibland är det ju bra att företa sig aktiviteter för att verkligen komma på vad man INTE vill. Så jag gick på fikadejt som på papper sa att det vore ett perfekt parti. Men nä.

Eftersom jag ju faktiskt tror starkt på slumpen och tillfälligheter (definitivt inte ödet för det innebär förutbestämt och det går ju inte..) och inte att förglömma rätt plats vid rätt tillfälle. Plötsligt händer det.

Leo är hos faderskapet. Har väl gått sådär. Ringde och var ledsen igårkväll och hade hemlängtan. Gladare idag när syster kom tillbaka men vill fortfarande komma hem så då får han väl det. Han skall åka tåg själv hem! Lite pirrigt, men jag är övertygad om att det går bra. Han har ju mobil och slutstationen är ju stockholm så det ska ju inte vara några problem, och så möter jag på plattformen...

Jag hade lite "egen" tid igår och gick på bio. Själv. Det blir enklast så när man har så svårt att ta ett nej som jag har. Avundas alla som inte har det. Verkligen...

Och självklart är det ju lättare för mig när jag har mycket omkring mig, då är det ju mer "naturligt" men när det är rätt stilla i livet blir små saker lätt stora. Så försöker jag se på det...

Men nu har jag lite projekt att ta tag i. Så snart är den lysande framtiden här igen. Snart...

 

Mamma Muu

11 januari 2012 20:19

Dejter är sällan perfekta. Aldrig faktiskt, när jag tänker efter. Den enda dejt jag aldrig ångrat är dubbeldejterna med Ben och Jerry.

http://loke.bloggagratis.se

 

Maria

13 januari 2012 22:20

Såna dejter är ju ganska lätt att ångra också...

Själva dejtandet är ganska horribelt hur man än vrider och vänder på det.
Träffas för att "lära känna" och se "om man duger"...på det sättet är det ju så krystat att man spyr bara man uttalar orden...
Att träffas i all vänskaplighet...det finns ju inte...
Totalt kört...
Och så är det ju den lilla detaljen att man ska bli intresserad av de som är intresserade av en själv och få dem man själv är intresserad av att bli intresserad av en...kommer aldrig hända.
Kört.
Jag går i kloster.

http://nustundarnyatider.bloggplatsen.se

 

Mamma Muu

16 januari 2012 10:36

Själv har jag i många år funderat på att starta ett lesbiskt terroristkollektiv som ska döda alla män - utom några avelsexemplar. hur som helst, tanken är god, men grumlas av verklighetens två hinder: 1. Jag behöver bli lesbisk först och 2. Dödande-delen känns mer komplicerad nu när jag fött en son till världen.

 

Maria

16 januari 2012 20:54

Suck... ja ibland har ju tankar en förmåga att gå från geniala till idiotiska...bara för att man uttalar dem högt! ;-)

Undrar om det bara verkar enklara allting om man vore lesbisk?
(verkar tyvärr som lesb-vänner har minst lika besvärligt...)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilket bättre sätt att starta det nya året genom att avsluta något gammalt och avdankat? Tack och hej!     ...

Då Jag försöker ta mig framåt men försvinner i mängden, blir undanskuffad. Når aldrig fram... Men blicken är fokus. Nu Jag har vänt om. Försöker tränga mig förbi och bort, blir bortmotad. Vet inte vart jag ska ? Och blicken är tom. ...

Prinsen bad om att få cykla till Vällingby redan på lördagkvällen. "Jag kan ju cykla så får jag en liten cykeltur!" Vilket stärkande argument för en som uppmanar till all sorts aktivitet. Jag nappade ju självklart på idén... På söndagsmorgonen vakn...

Varför?

Du är så totalt jävla pantad din vidriga ursäkt till mänsklig livsform. Fatta att dina vidriga tankar lyser igenom och förgiftar allt som är normalt och lugnande... Du är rakt igenom totalt rutten. Försök acceptera det så kan alla andra gå vid...