Dag 20 Den här månaden...

"Tis the season to be Jolly..."

Julmånaden, Leos födelsedag...Lucia, glitter, ljus, värme...Så mycket av det jag älskar den här månaden.

Men också...så mycket saknad.

Imorgon är det 10 år sedan jag födde mitt första barn, som inte var ett barn, som var ett foster, men som var riktig fast i miniatyr...det var en hon, en flicka. En Josefin. Nu en ängel...

På onsdag är det 4 år sedan Fredrike dog. Hon som var en vän, fast inte på riktigt, bara på nätet, som aldrig blev verklig men som ändå påverkat så otroligt mycket.

Dessa tankar om vad som är riktigt och om det kan vara äkta och sanning fast det egentligen aldrig hände, brottas jag med konstant...

Det är ju falskt. Gör det mig falsk? Jag har bara pseudokänslor...

Den här månaden; Så mycket sorg och saknad. Så mycket glädje...

(Och. Om jag nu känner så mycket sorg och saknad, hur kan jag känna glädje då?)

 

Syster yster

4 december 2010 10:48

Glädjen ligger i att inte titta till det som hänt utan att försöka blicka framåt. Det stundar nya tider, som din blog heter. Och glädjen ligger i att du har en fantastisk son och att du är en fantastisk människa kära syster!!

 

Ewa Olsson

4 december 2010 11:13

Maria! Du vet ju att sorgen och glädjen dom vandrar tillsammans men du har ju så mycket att glädjas över.En son som är helt underbar och själv har du fått ett nytt liv,och du verkar ju leva ett helt fantastiskt liv och det är så roligt att läsa din blogg.Hälsa Leo med en stor kram.Vad vill han ha i födelsedagspresent?Ha det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilket bättre sätt att starta det nya året genom att avsluta något gammalt och avdankat? Tack och hej!     ...

Då Jag försöker ta mig framåt men försvinner i mängden, blir undanskuffad. Når aldrig fram... Men blicken är fokus. Nu Jag har vänt om. Försöker tränga mig förbi och bort, blir bortmotad. Vet inte vart jag ska ? Och blicken är tom. ...

Prinsen bad om att få cykla till Vällingby redan på lördagkvällen. "Jag kan ju cykla så får jag en liten cykeltur!" Vilket stärkande argument för en som uppmanar till all sorts aktivitet. Jag nappade ju självklart på idén... På söndagsmorgonen vakn...

Varför?

Du är så totalt jävla pantad din vidriga ursäkt till mänsklig livsform. Fatta att dina vidriga tankar lyser igenom och förgiftar allt som är normalt och lugnande... Du är rakt igenom totalt rutten. Försök acceptera det så kan alla andra gå vid...