Dag 17 Mitt favoritminne...

Oj...den var svår.

*återkommer*

2010-12-02 kl 08:36

Mamma Mu skrattar hånfullt och jag tolkar att hon vill på ett fint sätt påpeka att jag nått en hög ålder! Då vill jag bara påpeka att själv är jag ju fortfarande 30+... :-P

Jaja, lite sanning ligger det väl i att jag inte kommer ihåg..(skrämmande!!), men jag har ändå lyckats gräva lite i minnesbanken och inte kommit fram till någon specifik händelse vad gäller favoritminne, utan det är en ständigt återkommande aktivitet...

Besöket i kyrkan vid första advent tilsammans med min mormor. Jag har säkerligen nämnt det förut, för det är något som jag sysselsatte mig med varje år från det jag var 6 år och fram till det år Leo föddes...nej, året innan förresten. Lång tid även det...

Ett kyrkobesök innebar de första åren alltid att få sova över hos mormor, få sitta i hennes kök och dricka varm choklad i de fina kopparna med gröna blad på. Sitta där i skenet från det första tända ljuset i adventsstaken. Sen gå iväg till "mormors" kyrka. Hedvig Eleonora, en stor och pampig kyrka vid Östermalmstorg. Egentligen hörde mormor till den andra kyrkan i området, Oscars, men den gillade hon inte av någon anledning, hon bodde liksom på gränsen så det var nog lika långt till båda, fast Hedvig låg nog lite bättre till där vid torget.

Fullt med folk är det ju jämt på 1:advent, så det gällde att vara ute i god tid för att få sittplatser. Sen sitta där i den hårda kyrkbänken, titta på alla människor som vällde in; Stiligt Östermalmsfolk uppklädda till öronen och 99% av damerna bar någon form av päls...sitta där och titta upp i taket på den enorma kyrkan, trots sin storhet en varm och härlig plats, ett enormt ljus är det i den där kyrkan, alla andra kyrkor känns mer mörka och trånga. Guld och grön marmor är väl huvudtemat i inredningen.

Sen den pampiga orgelmusiken som än idag ger mig gåshud, märk väl av välbehag om det är "rätt" musik; Advents och julmusik. Den stämmningsfulla körmusiken med de vackra stämmorna...sen skådespelet som själva Gudstjänsten är med alla sina rituella moment.

Sen få ta i för kung och fosterland i "Hosianna", "Bereden väg..." Orgeln som spelar så högt så man vet att ingen hör...

Trygghet, värme...

Detta är sannerligen ett favoritminne, betydelsefulla stunder...